Undersökningen vid Rolfstorps kyrka hösten 2005.

Lördagen och söndagen den 3-4 september 2005 genomförde Varbergs Fornminnesförening en förundersökning av en förmodad tidigmedeltida rundkyrka vid Rolfstorp kyrka under ledning av Arkeolog Lena Bjuggner från Länsantikvarien, Halmstad.
Resterna av en rund byggnad intill kyrkan upptäcktes redan 1923 när kyrkogårdsmuren skulle flyttas för att ge plats åt en utbyggnad av kyrkan. I samband med att Rolfstorps hembygdsbok skulle sammanställas, fann Allan Hydén och hans dotter Susan Kungliga byggnadsstyrelsens dokumentation av den undersökning som då gjordes, och som då tolkades som en kastalliknande anläggning.

Föreningen blev tillfrågad om vi var intresserade av att försöka få till stånd en undersökning av platsen för att försöka få svar på anläggninges funktion och ålder. Vår prelimiminära tolkning av anläggningen var att det eventuellt kunde röra sig om en rundkyrka.

Ett 7,2 meter långt schakt lades ut och inom detta öppnades två mindre ytor på sammanlagt 6,0 (1,5 + 4,5) kvm, vilka grävdes för hand, lager för lager. I schaktets västra del frilades endast den östra sidan av en tuktad kallmur, fem skift hög och som hade en svag bågform. Det, vid undersökningen, djupast liggande skiftet var nedgrävt i alven. Inga stenar plockades bort och hur kärnmuren har varit konstruerad går därför inte att uttala sig om.
I den östra delen frilades en mur, även denna med en svag bågform. Kärnmuren var lagd med natursten i kalkbruk och skalet bestod av kluvna stenar i kallmur åt väster men delvis i bruk åt öster. Den östra delen av muren vilade på ett stenparti som antos bestå av fast klippa. Stenpartiet frilades ej i sin helhet varvid det ej kan uteslutas att det eventuellt består av större stenhällar.

Området väster om samma mur, som bestod av fyllnadsmassor med mycket sten varav vissa med fastsittande murbruk (raseringsmaterial) grävdes inte till botten och det gick därför inte att fastställa hur grundläggningen var utformad här. De båda murarna ingår sannolikt i en cirkulär byggnad, som delvis blottlades och mättes upp 1923.

Någon preciserad datering av konstruktionen kan inte göras mer än till medeltid-nyare tid. Anläggningen bör dock ha varit raserad senast under 1700-talet då fynd av kritpipor tillvaratogs från fyllningen mellan de båda murarna. Enligt 1923 års iakttagelser gick murarna in under ett förmodat gravkor som var raserat och övervuxet vid denna tidpunkt.

De år 2005 frilagda murresterna gavs flera tolkningar såsom en medeltida kastal, borg eller rundkyrka. I dagen synliga och vid jordsondering identifierbara kantstenar samt iögonfallande högbildningar öster om undersökningsområdet ger stöd åt dessa tolkningar.

Undersökningen dokumenterades fortlöpande genom bl.a. inmätning, fotografering, profil- och planritning.

Markduk lades i botten utmed de två öppnade ytorna varvid schaktet återfylldes med det utgrävda materialet, med dato 2005-09-07. Tre större stenar, sannolikt ursprungligt ingående i de kallmurade skalväggarna, lämnades dock kvar utmed den norra schaktkanten.

De fynd som gjordes bestod av enstaka glaserad keramik, kritpipor (fragment av), järn (spik, hästskosöm, del av beslag(?)), djurben samt ett mindre bleck av kopparlegering.

Vår undersökning gav, som sagt, knappast något direkt svar på funktion och/eller ålder. De kantstenar, eller syllstenar, vi upptäckte vid sonderingen ger i stället än mer tolkningsmöjligheter och vi kan i dagsläget inte utesluta att det till och med rör sig om en betydligt större och omfattande byggnad.

Utgrävningen blev naturligtvis uppmärksammad i Hallands Nyheter och i lokalradion.