Repotage Hallands Nyheter 2002-10-21

Fyndet i Kringlemossen


Foto: Annika Karlbom

VACKERT HANTVERK. Kringlemossens föremål är av yppersta flintslagningsteknik och hantverksarbete. De är framställda genom så kallad flat- eller parallellhuggningsteknik.

VALINGE
För ungefär 4 000 år sedan la någon en stor mängd flintföremål av yppersta kvalitet intill ett stenblock i en åker. När samma åker skulle plöjas våren 1974 återfanns föremålen, men först nu har de kommit till allmänhetens kännedom.


Foto: Annika Karlbom

STOLTA GOSSAR. För ungefär 30 år sedan hittade kusinerna Per-Erik Skattberg och Jörgen Lindh ett depåfynd i en åker vid Kringlemossen i Valinge. Först nu visas fynden upp för allmänheten i en skrift sammanställd av Varbergs fornminnesförening.
Den där våren tog gårdsägare Anders Andersson fram plogen för att djupplöja åkern vid Kringlemossen. Med sig hade han sitt tolvåriga barnbarn, Jörgen Lindh, och de hade just påbörjat arbetet när det plötsligt klingade till i något i marken. Jörgen sprang fram till platsen och fann en hel mängd flintföremål i plogfåran. Tillsammans med sin morfar grävde han sig försiktigt ner i jorden och fann ännu fler. De hade hittat vad som senare skulle visa sig vara ett av Västsveriges mest spektakulära depåfynd från yngre stenålderns slutskede.
   
   - Det var ju jättespännande förstås. Jag hade läst om stenåldern i skolan och det var fantastiskt att hitta de där föremålen i morfars åker, säger en nästan 30 år äldre Jörgen Lindh.
   
   Allt som allt fann de - inklusive tre fynd som gjordes vid ett senare tillfälle av Jörgen Lindh och hans kusin Per-Erik Skattberg - 25 spjutspetsar, tio skäror och 30 dolkar. De tog med sig fynden hem och där förvarades de tills gården såldes för ungefär fem år sedan. Då slängdes av okänd anledning några av de föremål som var mer eller mindre trasiga och de har aldrig återfunnits. Därför består samlingen i dag av 18 föremål.
   
   Men det var först 1999 som Varbergs fornminnesförening fick nys om fyndet. Föreningen hade då en utställning med flintfynd på Varbergs bibliotek och kontaktades av Jörgen Lindh som berättade att han hade några fina föremål hemma.
   
   - Jag kunde aldrig tro att de skulle vara så perfekta och fina som de var, berättar Bengt Bengtsson.
   
   Och eftersom fornminnesföreningar har för vana att arbeta långsamt, försiktigt och noggrant har det tagit ytterligare tre år innan flintfynden har kommit till allmänhetens kännedom. Det genom en skrift om Kringlemossefyndet som föreningen har sammanställt.
   
   - Det är ytterst sällsynt att man hittar praktföremål i sådana mängder, så det är absolut ett sensationellt fynd, säger Göran Bengtsson, som är aktiv i Varbergs fornminnesförening och har arbetat fram skriften.
   
   Varför någon har lagt flintföremålen i åkern kan man inte med säkerhet veta, förklarar Göran Bengtsson. Många fynd av det här slaget görs i sjöar, mossar och våtmarker och detta skulle kunna spegla fornmänniskans behov av att återgälda naturen med offergåvor för de resurser man utnyttjar.
   
   - Men eftersom fyndplatsen ligger en bit bort från själva mossen kan vi nog utesluta att det skulle röra sig om ett offerfynd. Kanske är det istället en handelsmans varulager eller kanske en gömma av något slag. Exakt vad det har varit är omöjligt att säga, menar Göran Bengtsson.
   
   Jörgen Lindh bevarar de vackra flintföremålen väl nedpackade hemma hos sig. Fynden han gjorde som liten har gjort att han fått ett stort intresse för flintföremål. Ofta är han ute och letar i marker efter fler fornlämningar och ibland hittar han nya. Men aldrig så fina som de han redan har.
   
   - Kanske hoppar jag inte högt om jag hittar småflisor, men det är en spännande hobby att gå ute och leta efter flinta. Det som är mest fascinerande är att någon faktiskt har hållit de här föremålen i sin hand en gång för tusentals år sedan, säger han.