När bågen dök upp - ett mesolitiskt pilbågsfynd i Halland

Bakom fyndet av en mesolitisk pilbåge i Halland ligger ett stipendium jag erhållit från Althins stiftelse. Ett moment i den framlagda forskningsuppgiften var att göra en mindre provgrävning vid den s.k. "Stora boplatsen" vid Ramsjön, beläget direkt norr om Falkenberg, Halland. Det är i samband med dessa undersökningar som bågen dök upp.

Pilbågen

Pilbågen. Foto: Göran Bengtsson.

Bakgrund

Kunskapen har förbättrats kring Hallands äldre stenålder pga de exploateringsundersökningar som skett i denna del av landskapet under de senaste 15 åren. Det har blivit uppenbart att Halland ska ses som en brytzon mellan det sydskandinaviska området och övriga Västsverige. Rent naturgeografiskt upphör den bohusländska skärgården i höjd med Varberg. Kustzonen övergår därefter i lerslättsområden som direkt möter havet. En kustmiljö som saknar skärgård med öar, grynnor och sund.
   I den sydhalländska och sydskandinaviska naturgeografiska miljön förefaller boplatserna vara lokaliserade till ett begränsat område som ligger i anslutning till åarnas mynning. De större boplatserna, som kan tolkas som basboplatser, förefaller ha varit belägna i en speciell miljö. De påträffas där en större å eller bäck mynnar ut i en lagun, för att sedan rinna ut i havet (jmf exempelvis Skateholm och Tågerup). Dessa laguner med bräckt vatten förefaller hysa en rikare "marin" miljö.
   Till skillnad mot övriga sydskandinaviska lagunmiljöer så har lagunen vid Ramsjön varit minst 7 x 4 km stor. Just Ramsjön har översvämmats av havet vid transgressionsmaximum som skedde i detta området för ca 8000 år sedan. Havets yta steg i området upp till 15 m från dagens havsnivå. Denna grunda, men gigantiska lagun, förefaller ha hyst en rik havsbiotop som varit basen för den stora befolkning som vistas på öarna i den stora lagunen. "Stora boplatsen" är bara en av flera mycket stora bosättningar kring denna forntida lagun vid Ramsjön.
   Jag vill med det planerade arbetet visa att det s.k. "vita " (tomma) forskningsområdet, som Halland ofta får utgöra, är en trakt som är väsentlig även för tolkningen av äldre stenålder i sydskandinavien.

När bågen dök upp

Jag låter dagboken tala. Den visar hur ens förhoppningar ibland infrias och ibland också överträffas.

Dag 5

"...Vad jag jobbar på just nu är att se om det finns fragment av trädredskap eller ej. Ett i och för sig vanvettigt arbetsföretag eftersom lagret med gyttjelera har en ytmässig storlek av ca 200 x 20 m och vi har grävt oss ner på en ca 5 x 4m stor yta. Chansen att missa det väsentliga är ju minst sagt stort. Men vi skall imorgon också gå ner i djupet (i ett dåtida sund) för att försöka finna fiskeanläggningar. Hur denna del av projektet går, ja det får morgondagen bringa klarhet i....

Pilbågen tas upp

Pilbågen tas upp i ett preparat. Foto: Göran Bengtsson.

Dag 6

Dagen blev bättre än vad man kunde önska. Det var så att redan igår så satte jag mig ner i området med gyttjelera och börja finrensa i en meterruta. Den låg emellan två rutor som medhjälparna hade grävt sig ner i. Just i denna ruta visade sig att det fanns ett bearbetat trästycke format som en ”trästav”. Den skiljde sig klart från de övriga trästyckena som vi hade sett tidigare. Denna förblev vit trots att den hade legat frilagd i luften. Den var tillspetsad i änden och förefaller ha ett rundat tvärsnitt samt är ca 2,5 cm bred. Den andra ändan förblev dold tills idag. Så först under eftermiddagen idag, torsdag, kunde vi med grävmaskinens hjälp ta bort de ovanliggande lagren. Därefter grävde jag mig med skyffeln ner till fyndnivån. Med fingrarna rensade jag fram andra ändan av trästaven. Och först till min bedrövan visade det sig att trästaven fortsatte inte så långt som jag trodde. Vattnet och slam dolde den andra ändan. Jag visste inte då om den andra änden av ”trästaven” var oskadad eller i ett intakt skick. Först hade jag tänkt på pilbåge, men nu blev den ju för kort. Och om ändan var skadad på något vis så skulle det inte vara möjligt att avgöra mer än att det var ett fragmentariskt skaft. Men det visade sig att också den andra änden var helt intakt. Den var också tillspetsad. Det var möjligt att skönja de olika facetterna efter tillformningen av spetsen. I denna spetsände fanns också ett litet hål.... Jag blev också klart övertygad om att det är en pilbåge. Kanske för barn eller för en speciell typ av jakt. Eventuellt är det en vuxenbåge som har omformats till en mindre båge. Vi skall ta upp den i ett preparat för att låta den konserveras. Japp, så vitt jag vet så är det den första pilbågen som påträffats från stenålder i Sverige. Man kan ju bara undra vad som finns i omgivande lager som har en yta av ca 4 000 m2.

Bengt Nordqvist

För ytterligare information se Varbergs fornminnesförening hemsida
www.varbergsfornminnesforening.se
Värt att betona är också att Staffan Anberg snart kommer med en licentiatavhandling kring Hallands mesolitkum.


©Arkeologiska nyheter & facta - Internet Malmö 2000