Skåneresan våren 2000.
|
|
|
|
|
|
Bronsåldershögen och den 8 meter långa skeppsättningen i Lugnarohögen blev utgrävd och restaurerad 1926-27. |
Mellan Vallåkra och Kvisttofta, nere vid Rååns branta ravin, ligger platsen för en märklig fornlämning. |
På de nakna sandstensväggarna finns spår av hundratals sliprännor, |
som uppstått efter slipning av flintyxor under stenåldern. |
Utgrävningarna i Skateholm, hör till en av världens mest spännande arkeologiska upptäckter. Här uppenbarades spåren av ett 7000 år gammalt samhälle, med huslämningar, gravar, redskap, vapen och smycken. |
|
|
|
|
|
Ett kort stopp gjordes även vid platsen för Trelleborgen där Anders läste högt för oss andra oinvigda |
Sista besöket för dagen blev Ales stenar som inte utan orsak är Skånes mest besökta fornlämning. |
Stensättningen, som är 67 m lång och består av 59 stenblock och är från600-talet e.Kr. d.v.s. slutet av folkvandringstid. |
Övernattningen gav väl för oss flesta ett oförglömligt minne av vandrarhem. |
Frukosten, som serverades i ett fjärde hus, var det absolut heller inget fel på! |
|
|
|
|
|
Ristningen Järrestad strax väster om Simrishamn. Hällen, ca 15 x 20 m är med ett vimmel fylld av inhuggna fotsulor, skepp, ormbilder och skålgropar. |
Den mest märkliga figuren avbildar en stor mans(?)figur, |
den sk. Dansaren. |
Ristningen anses som Skånes märkligaste och med sina 1262 figurer är den en av landets största sammanhängande hällristningslokaler. |
Fotsulorna och de nakna fötterna tycks alla gå åt samma håll, nedåt till den fuktiga ängsmarken. |
|
|
|
|
|
Att vi idag skulle förstå vad de ville förmedla är naturligtvis inte möjligt. Tros- och världsuppfattningar förändras genom tid. Vi inte ens från vilket håll vi skall betrakta "bilderna". |
Att bara ha förmånen och möjligheten att kunna betrakta eller känna är fullt tillräckligt....... |
Ristningarna har tillkommit under en lång tidsrymd med början i stenålder som fortsatt till slutet till bronsåldern. |
|
Bronsåldersgraven Bredarör fick efter restaureringen 1932-33 fick graven sitt nuvarande utseende med en "bekväm" ingång till kammaren genom röset. |
|
|
|
|
|
Graven är idag ca 3,5 m hög och har en diameter på 75 m. Gravröset har tidigt varit utsatt för en omfattande plundring av sten och den ursprungliga höjden bör ha varit ca 12 m högt. |
Graven hör i varje fall till de allra märkligaste i sitt slag genom de 8 st ristade gravhällarna i gravkammaren. |
|
Vid Koarum, 400m söder om Bredarör finns en samling av 130 st gravar från ungefär samma tid. |
Här är en av de få vi såg - en skeppsättning. |
|
|
|
|
|
Vi kom oss aldrig för att fråga "lokalbefolkningen" var de resterande gravarna fanns. |
Havängsdösen vid Brösarps Backar får väl anses ha ett av Sveriges absolut vackraste belägna begravningsplats. |
Långdösen var tidigare helt dold av en hög som under 1800-talet försvann genom sandflykt. Graven är undersökt och man fann endast skelettrester och en yxa. |
Vätteryds gravfält norr om Höör. Gravfältet har ursprungligen bestått av ca 600 st resta stenar i skilda konstruktioner men idag återstår bara 375 av dem. |
Stenarna står dels spridda, dels samlade till fyrsidiga och skeppformiga stensättningar. |
|
|
|
|
|
Anläggningarna härör från yngre järnålder och en del av gravarna undersöktes 1955-57 av M Strömberg varvid det visade sig att de flesta gravarna var brandgravar.
Skeppsättning, byggd av hällar.
Foto M Strömberg |
Urval av fynden från brandgrav, undersökt 1957. |
|
|
|